Kontrollera att den rördimension (se rördimensionering) du vill använda får plats i den aktuella rökkanalen genom att dra igenom en dragplugg eller en bit insatsrör. Man kan även ta en PET-flaska fylld med vatten och se till att den får rätt ytterdiameter med hjälp av tejp eller dylikt. Observera att dimensionerna beskriver innerdiametern och att ytterdiametern fås genom att lägga till 8mm. Om kanalen inte är rak kan det vara en fördel att använda dragplugg. Insatsröret måste monteras i rätt riktning, det finns pilar på utsidan av röret som ska peka uppåt vid montering. Ett insatsrör kan anslutas direkt på exempelvis kassettinsatsen via en kassettövergång eller görs ett arbetshål stort nog för att få in en bottenkona strax ovanför anslutningsröret till skorstenen (ca 2dm), det har ingen större betydelse från vilket håll hålet görs. Kratsa ur fogarna ca 2cm där bottenkonan skall föras in. Brättet på bottenkonan kan behöva klippas till för att passa i fogarna.
 
För ner ditt insatsrör i skorstenen (vanligast uppifrån, observera att pilarna på röret skall peka uppåt).

Trä insatsröret på bottenkonan alternativt kassettövergången och fixera vid behov med rostfri blindnit.
Mura därefter med C-bruk eller eldfast bruk (finns färdigt bruk som bara blandas med vatten) ca 5-10cm upp på ditt insatsrör. Armera gärna med mindre tegelbitar som trycks ned i det lösa murbruket runt bottenkonan. Laga hålet i skorstensstocken och putsa ytan med bruk.

Vid direktanslutning till kassettinsats med hjälp av kassettövergång tätas skorstenens nedersta bit med stenullsisolering.

Nu är det dags att isolera. Utrymmet mellan skorstenen och insatsröret fylls med vermikulit. Skaka röret så att isoleringen faller på plats.
 

Kapa insatsröret 1-2cm över kronans topp med vass kniv, bågfil eller vinkelslip.

Sätt toppfodret på plats inuti ditt insatsrör och avsluta med ca 8-10cm betong runt toppfodret, dvs 6-8cm ner i pipan. Fukta arbetsområdet så den nya betongen fäster bättre. Lägg cementen sluttande från röret så det skapas naturlig vattenavrinning.

KLART!

Planerar du att skaffa öppen spis eller braskamin bör du fundera på skorstenslösning. Om det redan finns en rökkanal i ditt hus bör du undersöka om det är möjligt att använda denna.

En skorsten/rökkanal måste vara tät. Annars finns risk för läckage av rök in i huset eller för brand i fastigheten. Provtryckning skall ske av godkänd skorstensfejare/sotare eller av kommunen innan eldning får ske. OBS! Kolla alltid vilka regler som gäller i din kommun.

Är din rökkanal eller din skorsten godkänd av sotaren är det möjligt för dig att installera din eldstad direkt. Är din rökkanal underkänd gäller det att välja rätt metod för renovering eller eventuellt ny skorsten men oftast går det att själv renovera med insatsrör eller glidgjutning.
 

Nytt insatsrör i rökkanalen

Genom installation av ett rostfritt dubbelmantlat insatsrör skapas en ny mycket moståndskraftig rökkanal inuti din befintliga skorsten. Skorstenen får trots en minskning av kanalarean bra flödesegenskaper då insatsröret har en slät insida och ett cirkulärt tvärsnitt.
Insatsrörent lämpar sig för alla typer av eldstäder med torr drift. Tillverkningsmetoden ger röret en slät insida vilket skapar optimala dragförhållanden och minskar risken för att sot och avlagringar att fastna i skorstenskanalen.

Glidgjutning

Ett alternativ är att invändigt täta kanalen med en metod som kallas för glidgjutning. Man fäster då en dragkudde i ett kraftigt rep i botten av skorstenspipan och ställer sig ovanpå skorstenstoppen och häller ner en keramisk tätningsmassa (godkänd för ändamålet) samtidigt som dragkudden sakta dras uppåt. Då fastnar tätningsmassan på väggarna på insidan av pipan och du får en tät skorsten igen.
 

Modulskorsten

Kanske har du hört att det krävs en hel del för att installera en ny skorsten/rökkanal och visst kräver det en del arbete. Men idag finns det en ny typ av lätt stålskorsten som medför mindre ingrepp. Det förenklar monteringsarbetet betydligt och ger dig större frihet att placera braskamin/eldstad där du önskar.
Den moderna stålskorsten är idag bättre isolerad och kräver därför inga brandsäkra schakt. Tidigare var man tvungen att göra ett schakt – det vill säga hålla ett visst avstånd mellan skorstenspipan och husets konstruktion.
 

En skorstensrenovering kan behöva utföras av flera olika anledningar

Exempelvis pga:

* Åldring på grund av väder och vind
* Kondens
* Höga temperaturer
* Påverkan av sot och tjära
* Längre tids uppehåll i användandet

Ofta är det sotaren som uppmärksammar fastighetsägaren på eventuella brister, ibland med eldningsförbud som följd.

Genom installation av ett rostfritt dubbelmantlat insatsrör skapas en ny mycket motståndskraftig rökkanal inuti din befintliga skorsten. Skorstenen får trots en minskning av kanalarean bra flödesegenskaper då insatsröret har en slät insida och ett cirkulärt tvärsnitt.

Skorstensrenovering med monteringen av insatsrör i din skorsten är så enkel att den utan problem kan utföras av en händig fastighetsägare. Det som krävs är att installationen är utförd enligt vår beskrivning samt att man vid besiktningen kan redogöra för tillvägagångssättet och uppvisa typgodkännandebevis (medföljer leverans) när skorstensfejarmästaren provtrycker och godkänner installationen.

Soliducts dubbelmantlade insatsrör i syrafast rostfritt stål (AISI 316Ti/AISI 316L) med slät insida är mycket flexibla och kan krökas utan risk för skada eller formförändring på rörets insida. Insatsrören är godkända för skorstensrenovering genom typgodkännande utfärdat av SWEDCERT samt har 10 års materialgaranti.

Skorstensrenovering med Insatsrör innebär att ett rostfritt syrafast böjbart rör monteras i hela kanalens längd. Röret monteras normalt uppifrån och ner. Vid eldstaden tages ett arbetshål på c:a 10-20 cm höjd där en sk. bottenkona inmuras. Utrymmet mellan rör och murstock fylls med ett isoleringsmaterial i flingform (vermikulit). Upptill avslutas insatsröret med ett toppfoder och denna relativt enkla renovering kan man själv göra.

Läs mer hur du själv kan utföra din skorstensrenovering genom att installera insatsrör i din skorsten och val av rätt dimension.

Schematisk skorsten

Så fungerar skorstenen

Skorstenens uppgift är att släppa ut varma rökgaser. Eftersom röken är varm så stiger den uppåt. De flesta skorstenar har flera kanaler för rökgaser och ventilation. När man inte eldar kommer kalluft in uppifrån och man bör då ha ett spjäll som hindrar detta kallras. När man eldar stiger den varma röken uppåt och kall luft kommer nerifrån och skapar ett undertryck som ger draget samt kan skapa ett självdrag i ditt hus.
Undertrycket i en rökkanal ökar med temperaturskillnaden mellan den varma rökgasen i kanalen och den kallare luften utanför. För att få bra drag i en skorsten bör utsläppet ske minst 1 m över nocken och längden vara 5-8m.
Olika typer av eldstäder behöver också sin speciella skorsten och särskilda kanalstorlek. En vedkamin behöver större kanalarea på grund av att vatteninnehållet i veden förångas och tar mer plats än vanlig rök. Vinklar och kanter i skorstenen försämrar draget och den bästa skorstenen är rak och helst rund.

Mer information om skorstensrenovering hittar du här.

Ventilator som drivs av vinden och förbättrar draget rök- och ventilationskanaler av alla slag. En Ventilator skapar en uppåtriktad luftström i kanalen, vilket effektivt ventilerar bort rökgaser, ventilationsluft mm. Samtidigt elimineras problem med kallras från kanalerna. Ventilatorn hindrar också regn att tränga in i kanalerna och eliminerar därigenom fuktproblem. Vinddriven ventilator är en etablerad lösning på dragproblem i rök- och ventilationskanaler, framför allt i ursprungslandet England. I Sverige har vinddrivna ventilatorer använts i cirka 20 år med bra resultat.

Exempel på användningsområden:
– Att öka självdrag från t.ex. badrum och kök dvs. minska lukt- och fuktproblem.
– Minskar problemet med svårtänd eldstad, t ex. öppen spis.
– Möjliggör ett skorstensdrag när skorstenen är utsatt för omfattande vindar.
– Att skapa luftväxling i källare när pannan är bortkopplad.
– Att skapa luftcirkulation i periodvis stängda sportstugor/fritidshus, dvs. minskar risken för mögeltillväxt och så kallad unken luft.
– Soprumsevakuering.
– Evakuering av vindar, loft och takkonstruktioner.
– Ventilering av radongrunder.

Klicka här för installationsanvisning.

Här följer en genomgång av olika typer av lokal-eldstäder. För varje produkt anges lämpligt användningsområde samt uppgift om rökgastemperatur och lämpligt tvärsnitt på skorstenen. Dessa uppgifter är endast vägledande och fabrikantemas uppgifter gäller i första hand.
En eldstads effekt är inget mått på hur bra den är utan en uppgift om hur mycket värme som den avger. Med för stor effekt blir rummet alldeles för varmt alternativt blir förbränningen försämrad om man stryper eldningen. Om man önskar en effektiv eldstad är det verkningsgraden man ska kontrollera.

Tunga eldstäder

Till gruppen tunga eldstäder hör kakel-, tegel- och täljstensugnar. Gemensamt för dessa är att de har en stor massa. De väger från 500 kilo upp till flera ton. Detta är bra om man önskar kontinuerlig värme. Tunga eldstäder bör eldas med två brasor per dygn. Då avges värme under lång tid utan att eldstaden svalnar helt. Tunga eldstäder är mindre lämpliga när man vill att det ska bli varmt snabbt.

Tunga eldstäder har hög verkningsgrad och uppfyller miljökraven. Även äldre kakelugnar uppfyller dagens miljökrav enligt provningar på Sveriges tekniska forskningsinstitut, SP. Rökgastemperaturen är lägre än 350°C och lämpligt tvärsnitt på rökkanalen är 150 cm². Effekten varierar mellan 3 och 7 kW.
En murspis är utförd på samma sätt som en kakelugn men utvändigt är den putsad i stället för kakelklädd. Därför brukar den även kallas för fattigmansugn.
Gamla, nedmonterade kakelugnar ska muras upp av en fackman. En traditionell kakelugn blir med tiden otät och behöver sättas om. Det är oftast bättre att renovera en gammal kakelugn än att köpa en ny. En täljstensugn är utförd efter samma princip som en kakelugn men består rakt igenom av täljsten.

Kakelkamin
Kakelkaminen kan sägas vara en braskamin med en kakelugns utseende. Kakelkaminen har en längre avsvalningstid än en braskamin, men inte så lång som en kakelugn. En kakelkamin ger värme fort och uppnår full effekt på ungefär två timmar. Den är ett alternativ för den som vill ha en lyxigare braskamin eller inte har ett bjälklag som tål belastningen av en vanlig kakelugn. En kakelkamin har hög verkningsgrad och uppfyller miljökraven. Rökgastemperaturen kan uppgå till 450°C och lämpligt tvärsnitt på rökkanalen är 150 cm². Vikten är omkring 350 kg. Effekten varierar mellan 5 och 12 kW.

Braskaminer
Braskaminer i plåt är lätta och effektiva spisar som snabbt ger ifrån sig värme och som är lämpliga för tilläggsvärme eller kompletterande uppvärmning. I anslutning till eldstaden finns luftkanaler som värmer upp luft som cirkulerar genom självdrag eller med hjälp av en fläkt. Den varma luften stiger mot taket och sprider sig i lokalen. När varmluften kyls sjunker den mot golvet för att åter sugas mot spisen och in i värmeväxlaren.
Braskaminer ger mycket värme fort vilket är bra för utkylda fritidshus eller om centralvärmen står på sparlåga. Om kaminen ska användas för mer permanent uppvärmning ska man ha en modell med lågeffekt. I annat fall blir det för varmt i rummet. Verkningsgraden varierar mellan 65 och 85 % och rökgastemperaturen når 350 till 450°C. Lämpligt tvärsnitt på rökkanalen är 200 cm². Beroende på modell kan effekten variera mellan 3 och 12 kW. Även vikten kan variera mycket men normalt brukar den vara mellan 100 och 200 kg.

Gjutjärnskaminer
Kaminerna är särskilt lämpade för villor med god ventilation och öppen planlösning. Värmen bör ha möjlighet att spridas i hela huset eftersom verkningsgraden är god. Gjutjärnskaminer är väl testade konstruktioner som fungerar bra även idag. Kaminen avger värme från alla ytor och är ofta utrustad med en kokplatta. Kaminen behöver fyllas med ved relativt ofta eftersom eldstadsutrymmet är litet. Fungerar utmärkt i till exempel fritidshus som behöver värmas upp snabbt. Gjutjärnet som material har lång livslängd.
Verkningsgraden på gjutjärnskaminer varierar mellan 60 och 75 % och rökgastemperaturen mellan 350 och 450°C. Lämpligt tvärsnitt på rökkanalen är omkring 200 cm². Effekten varierar mellan 3-13 kW och vikten varierar mellan 65 och 180 kg.

Pelletskaminer
En pelletskamin är lämplig att använda för eldning under längre perioder då den kan brinna länge på låg effekt. De första pelletskaminerna dök upp på 80-talet. En del kaminer är svensktillverkade, andra är importerade. Förbränningen kan regleras steglöst så att kaminen ständigt ger rätt inomhustemperatur. Kaminen kräver viss skötsel och tillsyn, men påfyllning av pellets behöver ofta inte göras mer än några gånger i veckan. Rätt injusterad och eldad ned rätt pelletsstorlek av hög kvalitet märks den knappt alls av grannarna.
Verkningsgrad är på många modeller över 90 % och vikten varierar mellan 90 och 150 kg. Rökgastemperaturen är ofta betydligt lägre än 200°C. Lämpligt tvärsnitt på rökkanaen är omkring 80 cm². Effekten kan variera mellan 3 och 12 kW.

Köksspisar
Om du vill ha en eldstad för att kunna laga mat är det en vedeldad köksspis som du ska ha. I många äldre hus var köksspisen den centrala punkten, som höll hela huset varmt. De gamla gjutjärnsspisarna kom i bruk mot slutet av 1800-talet och murades ofta in i en redan befintlig eldstad. En gjutjärnsspis ger omedelbar värme och fungerar bra till både matlagning och uppvärmning. Effekten är beroende på modell mellan 3 och 10 kW. Verkningsgrad varierar mellan 50-90 % beroende på modell. Vikten varierar mellan 100-200 kg. Rökgastemperaturen från en köksspis är normalt lägre än 350°C. Lämpligt tvärsnitt på rökkanalen är 120 cm².

Öppen spis
En vanlig murad öppen spis lämpar sig bara för myseldning då man vill se en brasa men inte har något behov av värme. Den uppvärmda luften går ohejdat rakt upp i skorstenen. Verkningsgraden är därför mycket låg. Den mesta värmen kommer som strålningsvärme från brasan. För att höja verkningsgraden monteras ibland eldkråkor som är formade som U-bockade rör. När de värms upp av eld och glöd uppstår en luftcirkulation genom röret. Med naturkrafternas hjälp sugs rumsluften in och upphettad luft blåser ut. Den öppna spisen saknar i regel lucka. Rökgastemperaturen från en öppen spis är lägre än 350°C. En traditionell murad öppen spis väger mycket och kräver ett ordentligt fundament.

Spisinsatser
För att förbättra verkningsgraden i en befintlig öppen spis måste elden kunna regleras. En spisinsats kan användas för att göra det. Insatsen placeras i spisen och ansluts till skorstenen med ett separat rör (tex insatsrör) som heter kassettanslutning för spisinsatser. Om elden får tillräckligt med syre blir förbränningen effektiv och värmen hög. Vedförbrukningen minskar avsevärt och verkningsgraden förbättras till 40-70 %.

Gasoleldade öppna spisar
En gasoleldad öppen spis är svår att skilja från en vedeldad spis. Den gula lågan och de keramiska vedträden är förvillande lika en riktig öppen spis. Då lågan inte brinner med fullständig förbränning behöver den gasoleldade öppna spisen anslutas till en avgaskanal. Rökgastemperaturen brukar understiga 100°C.

Här är en snabb jämförelse mellan olika värmekällor.

1. Öppen spis: snabb strålvärme, ingen eftervärme, 5-12% verkningsgrad.

2. Öppen spis med insatskamin: kort uppvärmningstid, fungerar som kompletterande värmekälla, viss eftervärme, 60-80 % verkningsgrad.

3. Braskamin i gjutjärn eller plåt: kort uppvärmningstid, effektiv värmekälla, viss eftervärme. 60-80% verkningsgrad.

4. Gammal kakelugn/Rörspis: viss uppvärmningstid, viss strålvärme, effektiv värmekälla, lång eftervärme, kräver regelbunden eldning. 40-60% verkningsgrad

5. Ny kakelugn/Sandugn: viss uppvärmningstid. viss strålvärme, effektiv värmekälla, lång eftervärme, kräver regelbunden eldning. 40-90% verkningsgrad

Eldningssätt
Kaminen är lätt att elda och ger snabb uppvärmning. I hem med bra ventilation kan den värma upp även stora utrymmen. Kakelugnen kräver lite mer pyssel och passning av luckor och vred. Ska du få den behagliga och långlivade värmekälla som kakelugnen är kräver den regelbunden eldning och en jämn temperatur. Annars bildas kondens som fräter sönder rökgångar och skorsten. En kakelugn som stått oanvänd i tre år har eldningsförbud och måste godkännas av en skorstensfejarmästare. En öppen spis kräver framförallt en bra installation så att den är lätt att elda och inte ryker in. Är det dessutom lagom drag så hinner du njuta ett bra tag av värmen och eldslågorna innan showen är slut.

Vedförbrukning
Hur mycket ved som går åt beror på hur mycket du eldar, hur ofta du eldar, vilken vedsort du eldar med, vilken typ av eldstad du har och hur stora ytor som ska värmas upp. Men här är ändå en grov uppskattning för dig som vill ha en uppfattning.

Med en kamin som du eldar på höst-, vinter- och vårkvällarna för att höja värmen några grader, så räkna med att det går åt ett par brasor om dagen och ungefär 4-5 kubikmeter ved på en säsong. Med kakelugnen som extra värmekälla räcker med en brasa om dagen, och som enda värmekälla 2-3 brasor om dagen och ungefär 4-5 kubik ved på en säsong. En öppen spis slukar ved. En brasa räcker inte länge. För helgmys under vinterhalvåret kan du räkna med ca två kubik.

Vedförvaring
Tar du in lite ved i taget och förvarar ditt huvudsakliga vedlager på en sval och torr plats, helst utanför bostaden, så slipper du besvär med skräp, barkborrar och kvalster. Barkborren är visserligen inget skadedjur. Men äggen som bor mellan bark och trä blir till larver som blir till skalbaggar. Det kan gå snabbt och de kan bIi många.

Vad finns det för regler kring skorstenshöjd?

Avgörande för hur hög skorstenen ska vara är den förhärskande vindriktningen. Det vill säga den normalt vanligaste vindriktningen i området. Om röken kommer att blåsa mot andra byggnader eller det egna huset kan det var nödvändigt att höja skorstenen. Skorstenshöjden är av betydelse för flera olika saker, främst att skapa undertryck i eldstaden så att förbränningen blir bra. Skorstenen ska mynna så att gnistor inte kan antända taket eller intilliggande byggnader.
I tättbebyggda områden har skorstenen även en viktig funktion för grannsämjan. Skorstenen måste släppa ut röken på en sådan höjd att grannar inte blir störda. En förutsättning är även att man eldar på ett korrekt sätt. I dagens hus med mekanisk ventilation sugs röklukt lätt in. Eldning bör därför undvikas vid olämplig väderlek; som när det råder lågtryck eller inversion eftersom röken då slår ner bland husen.
Draget i skorstenen försämras om skorstenen inte är lodrät. Det finns skorstenar som enligt typgodkännandet får vara horisontella på vindbjälklaget. Ur funktionssynpunkt är det en mycket dålig lösning. För att kompensera motståndet i den horisontella biten kan skorstenshöjden behöva vara flera meter högre. En skorsten som mynnar en meter ovanför husets högsta punkt brukar vara tillräckligt hög. För eldstäder som används som sekundär eldstad godtas en lägre höjd. Man bör då samråda med kommunen och sotningsdistriktet.
De senaste reglernas om skorstenens höjd är följande: Tidigare var det 1 meter över nock, nu räcker det med 1 meter högre än takytan där skorstenen bryter ut, under förutsättning att skorstenen mynnar ut över nocken.

Eliminerar att eldfarlig blanksot bildas. Luckrar upp hårda beläggningar i eldstad och skorsten. Ett måste för den som eldar med ved, pellets, flis och sågspån. Höjer verkningsgraden och underlättar sotningen.

Sot kostar pengar.
Genom att reducera mängden sot och beläggningar på de värmeupptagande ytorna erhålles en högre verkningsgrad för värmeupptagning i pannan. Medlet består huvudsakligen av alkalinitrater, nitriter och Mg. Vid upphettning av additivet sker en långsam sönderdelning. När temperaturen stegras antänds additivet och bildar en gråaktig dimma bestående av små ”kristaller”. Dessa kristaller har egenskapen att efter en viss tid omsätta sig med sura eller omättade beståndsdelar i sotskiktet på alla rökgasberörda ytor i pannan eller kaminen, och omvandlar i första hand svavelsyra och svaveldioxid till sulfater.

Sulfaterna klibbar ej och bl.a. av denna orsak blir sotets vidhäftningsförmåga nedsatt. Samtidigt sker en sänkning av sotets/kolets antändningstemperatur med c:a 200C-300C. Detta innebär att det oförbrända kolet i beläggningen kommer att förbrännas bort. Samtidigt sker då en fysikalisk förändring av beläggningen som luckras upp och blir lös och porös. Beläggningen lossnar av sig själv och ramlar ned i ugnen och går då lätt att aska ur. Detta innebär att även eldstad och fönster i kaminen blir fria från sot. Additivet reducerar även halten oförbränt i flygaskan d.v.s. sotpartiklarna som annars följer med rökgaserna ut i atmosfären. Vid förbränning av avsotningsmedel tillförs inga nya ämnen, som inte redan finns vid naturlig fastbränsleeldning ex. ved och pellet. Additivet är också fritt från klorider och inte i sig själv explosivt.

Dosering

1. Vänta till kaminen eller pannan är riktigt varm.
2. Ta 2msk avsotningsmedeli ett papper och skrynkla ihop till en boll
3. Kasta in ”bollen” i öppen låga eller på glödbädden 1-2 gånger per vecka, eller efter behov.
4. Detta ger en renare panna och ett ökat värmeutbyte.
5. Håller ugn, lucka och skorsten ren från tjära och sot.
6. Minskar stoft och sotutsläpp genom skorstenen.
7. Vid kraftig tjärbildning dosera dagligen sju dagar i följd.

Svårt att få fart på elden i eldstaden eller ökad fukthalt i källaren? Vanliga orsaker är dåligt drag i skorstenen eller dålig ventilation. Genom att installera en vinddriven ventilator, tex Aspirotor, så får du inte bara fart på elden snabbare, utan också bättre ventilation allmänt i huset.

Fågelbon i rökgas- eller ventilationskanaler orsakar dåligt drag i din skorsten och kan göra eldstaden svår eller omöjlig att använda. Speciellt vanligt är problemen i hus som används sällan t.ex. fritidshus. Lösningen kallas kajgaller – ett kraftigt galler som är lätt att installera och gör att du slipper oönskade hyresgäster i skorstenen.

Förr satt alltid sotluckan nära pannan. Om luckan var skållhet eller läckte litegrann hade ingen större betydelse. Idag tänker man annorlunda och placerar sotluckor där det passar bäst. För att slippa risker ska du därför välja sotluckor som är både värmeisolerade, gastäta och barnsäkra. Har du sotlucka någon annanstans än i pannrummet- byt!

En kall skorsten måste värmas upp till samma temperatur som rökgaserna för att fungera optimalt, dvs ge bra drag. En kall skorsten sänker rökgasernas temperatur och bromsar rökgasflödet. Den tid det tar att värma upp skorstenen är ett mått på värmetrögheten. En stenskorsten eller murad skorsten har hög värmetröghet – temperaturen stiger med högst någon grad per timma. Ska en stenskorsten bli tillräckligt varm krävs flera dygn av kontinuerlig eldning. En stålskorsten, däremot, har låg värmetröghet uppvärmningen går på några minuter vilket betyder att du får bra drag snabbt.

Det påstås ofta att en uppvärmd stenskorsten hjälper till att värma huset. Man glömmer då att massor av värme redan gått åt för att värma upp skorstenen. Och att en stenskorsten i praktiken nästan aldrig hinner bli så varm att den börjar ge värme ifrån sig.

Dagens högeffektiva pannor levererar sin värme under ett antal korta, intensiva eldningsperioder per dygn. Däremellan står pannan stilla och skorstenen svalnar. En skorsten som är anpassad till den här verkligheten måste ha låg värmetröghet, dvs värmas upp snabbt. I framtiden, då pannorna är ännu effektivare och all energi verkligen måste utnyttjas vid förbränningen, har vi inte råd med tröga skorstenar.